Spionage, känslor och hemliga identiteter i skuggan av Andra Världskriget

The eye of the needle av Ken Follett

Faber är en tysk spion, rekryterad av Abwehr, som söker kunskap om Englands strategier inför Dagen D under Andra världskriget. Fabers nyvunna kännedom som han förvarvat i England kan bli tyskarnas seger och han måste till varje pris försäkra sig om att informationen når sitt mål. Lucy är en olycklig hemmafru, ensam i det kärlekslösa äktenskapet med sin deprimerade make David, isolerad i ett hus på en ö utan grannar och umgänge.

Mötet mellan dem blir oförglömligt. I takt med att dragningskraften mellan dem tilltar, ökar risken för Faber att bli genomskådad och han måste kämpa mot sina känslor. Men kan Faber, som i vanliga fall inte lämnar några lösa tåtar, göra ett undantag och riskera sitt eget liv för att rädda en kvinnas? En avslöjad identitet kan dessutom innebära ett nederlag för tyskarna. Kan han offra ett krig för kvinnan han älskar?

Follett har lyckats med den svåra uppgiften att skapa en karaktär som arbetar för nazisternas Tyskland, men som ändå vinner sympatier hos läsaren. Kanske beror det på det förakt som Faber trots allt hyser för de värderingar som Hitler förmedlar, kanske beror det på hans vilja att förändras för den mystiska kvinnan han träffar.

De kapitel som har lägre tempo än de övriga utgörs av M15 som i kölvattnet av Faber kommer med aningen långsamma diskussioner och slutledningar, vilka känns som upprepningar av hans gärningar. Å andra sidan kan dessa stycken tillföra handlingen någonting nytt, fördjupa och beröra. Läsaren får bekanta sig med Faber genom hans motståndare, något som bidrar till en brutal och outgrundlig bild av honom. Parallellt med detta får man följa honom personligen. Dessa två perspektiv förs samman och man kommer som läsare till insikt om att Faber, som de allra flesta människor, har två sidor som inte utesluter varandra. Någonting häpnadsväckande inträffar när Faber möter Lucy. Båda lär de sig någonting om sig själva som de inte trodde fanns. Medan den skrupelfria spionen Faber mjuknar alltmer i sin kärlek och tillgivenhet, finner Lucy slutligen de brutala, kalla karaktärsdrag som bara funnits djupt i hennes undermedvetna.

Över lag har Follett skildrat en intressan spionhistoria, där en man står inför valet att offra den kvinna han älskar, eller offra både sig själv och sitt land för kärleken.

Betyg 7/10

Kampen för fred under det historiska fälttåget mot England

Slända i bärnsten av Diana Gabaldon

Berättelsen om Claires ofrivilliga resa tillbaka i tiden och mötet med sitt livs kärlek, den skotska klanhövdingen Jamie Fraser, tar vid där Främlingen slutade. Claire och hennes make beger sig till Frankrike för att försöka förhindra det stora upplopp mot England som enligt Claires historieböcker kommer få ödesdigra konsekvenser. Bonnie Prins Charlies finansiering av fälttågen mot engelsmännen måste stoppas för att förhindra ett blodbad där Skottland lider största förlusten.

Ett dubbelspel av farliga proportioner följer när Claire och Jamie infiltrerar Solkungens hov, där risken för att avslöjas är påtaglig och skulle innebära dödsstraff. Den redan ökände Jamie har dock inget problem med att förstärka sitt dåliga rykte och det kommer onekligen till användning vid ett flertal tillfällen när enda utvägen är hot, bedrägeri, våldsamma sammandrabbningar eller mord.

Claires breda kunskap inom sjukvård kommer inte lika mycket till uttryck i den här delen, men för de historieintresserade väntar en stor belöning. Gabaldons research och berättarkonst är fascinerande och ger läsaren inblick i allt från dåtidens brutalitet på gator och torg till de kungliga middagar, baler och bjudningar där Claire infinner sig. Detta är inte en bok för alla. Gabaldon utelämnar inte många detaljer och beskriver ingående de flesta situationer som inträffar utan omsvep, i enighet med den råa verkligheten. Det är med stor begåvning som författaren lyckas skapa karaktärer, vars djup tycks vara oändligt och vars känsla för moral är relativ precis som hos de flesta människor. Kanske är det glimten av de små brister som påträffas hos personerna som gör dem så levande. De är fulländade i sin bristande perfektion. Däremot är det ibland svårt att sätta identitet på alla de mindre framträdande karaktärerna som inte alltid presenteras ordentligt och därmed kräver historisk kunskap hos läsaren.

Äktenskapet mellan Claire och Jamie djupnar men är fortfarande genomsyrat av starka känslor och passion och de flesta andra litterära relationer bleknar i jämförelse. Deras olikheter som så ofta beror på tidsskillnaden mellan 1900-tal och 1700-tal är fortfarande iögonfallande, men de har dock anpassat sig till varandra och frustrationen ebbar för det mesta ut innan den når ytan. Blandningen mellan nutid och dåtid blir spännande kontraster och den här gången introduceras Brianna, Claires och Jamies dotter, som påminner starkt om sin far med sitt röda hår och temperamentsfulla drag.

Slända i bärnsten har inte alls lika högt tempo som dess föregångare och karaktärerna som var så övertygande har fått ge utrymme för historiska händelser, men intrigerna finns där, och entusiasm hos läsaren likaså. Det är en oförglömlig resa som väcker intresse och nya frågor som läsaren med spänning ser fram emot att få besvarade i Sjöfarana.

Betyg 7/10

Den verkliga historien om en mors kamp för sin dotters frihet

Not without my daughter av Betty Mahmoody

Året var 1977. Betty Lover bestämde sig, trots sina tvivel, att gifta sig med den charmiga, uppvaktande och inflytelserika läkaren Bozorg Mahmoody. När deras dotter Mahtob föddes ett par år senare hade Betty redan börjat ana oråd vad gällde hennes makes beteende. Snart skulle Betty befinna sig långt från Amerika och ställas inför det orimliga valet att offra sin dotter för sin egen frihet.

Så beger de sig till Iran 1984 för att hälsa på Moodys familj och Betty redogör för sin upplevelse av den kulturkrock av större proportioner som är ofrånkomlig när den västerländska kulturen möter den österländska, något som är ett återkommande tema och framträdande i Moodys splittrade personlighet. De västerländska vanor han anammat under tjugofem år i Amerika bleknar och hans österländska själ blir allt mer framträdande, anpassad till den förändring som Iranska revolutionen medfört. När de två semesterveckorna gått och familjen ska återvända hem klargör Moody att deras nya hem är Iran - ett främmande, krigsdrabbat land, i händerna på en enligt honom själv fundamentalistisk släkt med shiia-muslimska rötter och stort förakt för den västerländska världen. Bettys man införlivar alltmer sin familjs fanatiska beteende och hon inser snart att hon måste ta sig hem för att försätta sin dotter i trygghet. Moody förvandlas till en oberäknelig, våldsam främling och tar till en rad oförsvarbara metoder som inskränker Bettys frihet för att förhindra henne från att rymma med dottern.

Någonting som fångar läsarens uppmärksamhet är Bettys intryck av skolväsendet som hon får inblick i genom sin dotter. Den propaganda som, enligt Betty, används för att indoktrinera eleverna i 80-talets Iran tycks skapa en distansering mot den västerländska kulturen. Med anledning av detta är det viktigt att betona det faktum att Betty möter många sympatiska Iranier som är vänligt inställda till Amerika, värdesätter frihet och med ett imponerande mod riskerar sina liv för att skydda henne mot sin man. Emellertid är det inte mycket som kan göras för att förbättra levnadsvillkoren eftersom Moody har auktoriteten att bestämma över sin hustru. Ambassadens oförmåga att hjälpa henne är upprörande och den nyfikna kommentaren "Varför kom du till Iran?" etsar sig fast i läsarens minne. Betty får förslaget att begära skilsmässa eftersom hon då kan återvända hem, vilket hon direkt avfärdar eftersom dottern då tillfaller hennes man, enligt iransk lag. Hon tänker under inga omständigheter lämna sin dotter.

Bettys första möte med pasdar är oförglömligt och väcker en del känslor angående orättvisor och förtryck. Pasdar, en muslimsk variant av polispatrull, vars uppgift bland annat är att se till att kvinnor täcker sig ordentligt med chador, beskrivs som skrämmande hotfulla. Bortsett från detta har pasdar till exempel rätt att arrestera de som umgås i grupp offentligt, har skrynkliga sockor, har nagellack eller smink eller är utbildad i USA och därmed anses vara ett hot mot Irans regering. Ibland behöver "polisen" inte ha någon anledning utan väljer bara på måfå ut unga män, drar in dom i bilen och skeppar iväg dem till någon anläggning där de tränas till soldater och aldrig mer få träffa sina familjer. Kvinnornas begränsade frihet är ett sedan tidigare omdiskuterat ämne, men det framgår tidigt i boken att även män inte har så stora valmöjligheter i samhället. Det är relevant att understryka att Bettys tid i Iran ägde rum efter revolutionen 1979 som medförde en försämring av den frihet som hade etablerats i samhället under tidigare år och försatte oliktänkande människor i en farlig situation, varav sex miljoner tvingades fly.

Ett främmande samhälle. En fundamentalistisk familj. En kvinna i fångenskap som gör allt för att skydda sin dotter, vars enda räddning är genom ett farligt och riskfullt nätverk av människor som trotsar den iranska lagen. Det väcker sympati och engagemang hos läsaren och spänningen känns olidlig både vad gäller de fysiska och psykiska påfrestningar som drabbar mor och dotter. Tack vare hjälpen från många iranier och sin dotters imponerande beslutsamhet och vägran att acceptera sitt öde, tar Betty Mahmoody sig upp ur depressionens avgrund, letar djupt inom sig själv och hittar hjälten som slutligen blir deras räddning.

Betyg 8/10

Historiskt drama med inslag av fantasy

Främlingen av Diana Gabaldon

Den historiska roman som Gabaldon åstadkommit är av unik karaktär med ett övertygande språk som ständigt förser läsaren med nya överraskningar och överträffar förväntningarna. Sjuksköterskan Claire är på semester med sin man Frank Randall när någonting oförklarigt inträffar vid en gammal stensättning och hon plötsligt faller genom en spricka i tiden. Till sin förskräckelse upptäcker hon att hon hamnat mitt i kriget mellan Skottland och England 1743.

Gabaldon använder ett fantastiskt vackert språk, har en fingertoppskänsla för sinnesrika detaljer som lockar läsarens uppmärksamhet och blandar framgångsrikt historia med spänning och romantik. En så bearbetad text fyller en med njutbara, levande föreställningar. Claire försöker anpassa sig till den nya tiden men blir trots detta misstänkt för att vara spion, tillfångatas av den skotska frihetskämpande MacKenzie-klanen och tvingas ingå äktenskap för att undvika att falla i händerna på den engelska, hänsynslösa Jack Randall - Franks förfader. Hon misstas för att vara spion, prostituerad och häxa. Hon blir respekterad för sin läkekonst och beslutsamhet och får många nya bekantskaper. Under sin fångenskap i den gästfria miljö som slottet erbjuder planerar hon flykten tillbaka till stensättningen och sin egen tid, någonting som kompliceras i takt med de tilltagande känslorna för sin nyblivna man, den skotska krigaren Jamie Fraser.

Den djupa men inte sällan stormiga relationen mellan Claire och Jamie är underhållande och högst komplicerad. Den intimitet som utgör deras äktenskap ger upphov till aggressiva gräl ena stunden för att i nästa förena dem. Jamies temperament och tjurighet krockar med Claires frigjorda 1900-talssjäl på ett trovärdigt sätt och Claires mod i de allra svåraste situationer är nämnvärt imponerande. Stundtals förefaller dock Claires beslut aningen ogenomtänkta och ibland upprepar sig vissa händelseförlopp en aning och är på gränsen till klichéartade. En annan kritisk aspekt är den bristfälliga uppmärksamheten som ges Frank, som blir i det närmaste bortglömd i 1900-talets skrymslen. Det finns gott om utrymme i förvar för spekulationer, ånger och förtvivlan men Gabaldon verkar inte ha ansett det vara nödvändigt att fokusera på Claires saknad, vilket i längden inskränker hennes annars ödmjuka karaktärsdrag. Med undantag av Claires emotionella tankar är de övriga karaktärerna avsevärt mer utvecklade, skildrade med ett färgstarkt och inlevelsefullt språk som blir en magisk upplevelse i sig.

Gabaldon behandlar olika teman som uppkommer med tidsskillnader. De konflikter som uppstår i form av kulturella skillnader som snart framträder mellan Claire och hennes nya omgivning, åtskilda med två hundra år, är minst sagt medryckande och föder blandade känslor. Läsaren blir ständigt påmind om tidens brutala leverne, det råa våld som så ofta står i centrum i samhället och de människor det föder. De våldsamma scener som förekommer kan upplevas som aningen för råa och brutala, men å andra sidan bidrar de till ett levande intryck. Ett annat genomgående tema som är värt att uppmärksamma är den vision vi har av historiens krig och meningsskiljaktigheter. Begreppet ”Historien skrivs av segraren” visar här den lögn som ofta skapas av den mäktigaste parten och att det ofta inte är fråga om någon ädel krigare.

Att få djupdyka tillbaka i tiden, och med hjälp av Gabaldons magiska skildringar få känna historiens vingslag, höjer ribban för kommande historiska romaner.

Betyg 7,5/10