I enighet med Rollins böcker fångar Black order läsarens intresse genom mystiska förehavanden och spännande konspirationsteorier redan i ett tidigt skede. Munkar i ett avlägset kloster i Himalaya börjar uppvisa allvarliga symtom på psykiska störningar och kannibalism. Lisa Cummings, som befinner sig mitt under en bergsbestigning av Mount Everest i egenskap av läkare, blir rekryterad av militären och förd med helikopter till klostret. Men innan hon får möjlighet att undersöka någon av de insjuknande tvingas hon fly från en plötslig skottlossning. Tillsammans med Painter Crowe, ledaren för organisationen Sigma Force, försöker hon lista ut vad som orsakat den spridande galenskapen i området.Black order har en storartad inledning som övergår i ett riktigt lovande handlingsförlopp med intressanta inslag av forskning, vetenskap och nazismens inskränkta värderingar. Det visar sig att kärnan till utbrottet i klostret är konsekvenser av ett hemligt experiment som pågått sedan Andra världskriget under ledning av nazisterna. Cummings och Crowe tvingas spela ett psykologiskt spel med sin fiende för att försöka avstyra det omoraliska projektet och förhindra en ny världsordning. Ett brådskande problem är Painters försämrade allmäntillstånd och tilltagande symtom på den underliga sjukdomen.
Rollins använder sig av ett visst mått av verklighetsförankring och behandlar begrepp som Einsteins relativitetsteori, Darwins evolutionsteori och kvantfysik i bemärkelsen Heisenbergs osäkerhetsprincip. Det hemliga projektet, The Bell, var ett prioriterat projekt under Andra världskriget, med anknytning till SS och Ahnenerbe.
Tyvärr känns boken aningen för lång och handlingsförloppet för utdraget då budskapet får stå i skuggan av onödiga upprepningar och smärre actionscener som avlöser varandra. Någonting som tar udden av spänningen är också det faktum att Rollins brottslingar ofta upplevs som endimensionella i sin brist på empati. De karaktärer som känns utvecklade och verklighetstrogna är Sigma Force - agenterna som i sin avsaknad av perfektion ibland handlar för sent eller missar sin måltavla. Painter Crowe känns känslomässigt trovärdig och får inte tillräckligt med utrymme i boken, där istället Gray Pierce och diverse andra agenter stjäl uppmärksamheten.
Betyg 6,5/10
