Expedition med specialister letar historisk legend i Oman

The Road to Ubar - Finding the Atlantis of the sands av Nicholas Clapp

När dokumentärfilmaren Nicholas Clapp genom ett projekt fick möjlighet att för första gången åka till Arabiska halvöns Rub' al-khali-öken insåg han att det var någonting speciellt med den avlägsna platsen. Tanken på sandens förmåga att begrava och bevara tilltalade honom. Vilka hemligheter kunde finnas att avslöja? I flera århundraden har människor fascinerats av Rub' al-khali eller benämningen ”Empty Quarter”, fängslats av de legender den gett upphov till och nyfiket funderat på anledningen till bristen på dokumentation. Mindre gynnade resenärer som försökt utforska öknen har fallit offer för någon av öknens många lömska faror, men det finns de som överlevt sina spännande äventyr och kunnat återberätta dem.

Clapp inspireras av dokumenterade vistelser av Bertram Thomas och Harry St. John Philby som båda nämner en avlägsen väg som påstås leda till Ubar, en försvunnen stad som figurerat i gamla skrifter som Koranen och Tusen och en natt. Stadens invånare hade ett mycket intressant ursprung då de, enligt legenden, härstammade från ättlingar till Noah. Ubar sägs ha varit mycket förmöget, ett vackert paradis, som för två tusen år sedan utplånades av Allah som straff för människornas polyteism.

Clapp misstänker att Ubar existerat och bestämmer sig för att återvända till Oman och gå i Bertram Thomas fotspår. Så följer ett tidskrävande arbete. Studerande av gamla kartor och kontakt med diverse inflytelserika personer med kunskap eller höga befattningar inom exempelvis NASA Jet Propulsion Lab ger vind i seglen. Det slutliga expertteamet består av Clapp och hans fru Kay; Dr. Ron Bloom, geolog; Sir Ranulph Fiennes, arkeolog och tidigare involverad i Greenwich meridian expedition, har kopplingar till Sultanen av Oman; George Hedges, advokat, arkeolog och språkspecialist; Dr Juris Zarins, arkeolog. Tillsammans reser de till Oman för att försöka lokalisera en av de äldsta mytomspunna platserna i Arabisk historia – Öknens motsvarighet till Atlantis.

För de som intresserar sig för historia och arkeologi är The Road to Ubar ett unikt tillfälle att få ta del av imponerande efterforskningar och få inblick i den relativt betydelsefulla upptäckten som inträffade 1992. Clapp fördjupar sig i historiska fakta och tolkningar av folket av Ad, Ubars invånare, och betydelsen av deras handelsvara frankincense. Äventyret innebär dock en del faror och bristen i amatörförfattarens verk är att det inte sällan saknas emotionella aspekter och reaktioner. Läsaren vet att expeditionen befinner sig i en riskfylld position därför att Clapp anger det. Konstigt nog reagerar ingen med synbar rädsla eller olust, trots att det med några få ord beskrivs som en livsfarlig situation de måste ta sig ur. Därav kan The road to Ubar betraktas som en enda lång redogörelse. Men en bra sådan. Clapp skulle varit en utomordentlig medeltida rawi, en arabisk variant till fransmännens jongleur - en slags kringdrivande storyteller - när det gället att bygga upp förväntan hos läsaren, och infria den. Från en dokumentärfilmares perspektiv får man följa med på en spännande, lärorik resa till en främmande, mytomspunnen värld som sträcker sig djupt in i Arabiska halvöns hav av mjuka, förrädiska sanddynor, höga som berg, rödfärgade av solnedgången och ruvande på urtida hemligheter.

Betyg 8,5/10

Hotfulla skuggor från det förflutna tar form när vaga minnen tränger igenom Bournes minnesförlust

Bourne Identity av Robert Ludlum

Misstänksamhet, diskretion och ofrånkomliga konfrontationer introduceras för Jason Bourne från det att han vaknar upp ur medvetslöshet med överaskande skottskador och amnesia. En alkoholiserad läkare hjälper honom med fysisk och mental rehabilitering tillbaka till verkligheten som visar sig vara mörkare än vad han kunnat föreställa sig. Hänsynslösa skuggor från hans förflutna gör sig påminda genom minnesförlustens täta filter och enda sättet att få veta sanningen om sin identitet är att identifiera de högt uppsatta män som vill tysta honom. Vem är Jason Bourne?

En kvinna vid namn Marie St Jacques blir motvilligt indragen i en härva av hemligheter och konspirationer men inser snart att hon kan bidra med sin ekonomiska kompetens, på bekostnad av de risker det innebär att vara en bricka i spelet. Allt eftersom upptäcker Bourne de speciella färdigheter han besitter som ofta karaktäriserar yrkesmördare eller andra betalda brottslingar, men Marie är övertygad om att han använt dem för ädla syften. Hon litar mer på hans karaktär och känsla för moral än han själv. Bourne är fast besluten att bege sig till Paris, där hans intuition leder dem närmare sanningen om hans förflutna. Vägen dit kantas av motgångar och dödliga risker och Bourne måste bemästra sin totala fysiska skicklighet och intuitionsförmåga för den slutgiltiga konfrontationen med den fruktade brottslingen Carlos the Jackal.

Ludlum tillhör den skara författare som lägger stor vikt vid actionavsnitt och stressfyllda situationer. Mindre utrymme ges till känslomässiga spekulationer, upplevd desperation eller de komplicerade förehavanden som utspelar sig mellan Bourne och Marie. Marie är en intelligent, fascinerande karaktär som, trots ett föga smickrande första intryck av Bourne, är den första och enda som verkligen förstår honom. Andra böcker hade möjligtvis ansetts lida vissa brister av att inte fördjupa sig mer i hennes bakgrund men det väsentliga i Bourne Identity är just det - jakten på Bournes identitet. De två karaktärerna får bekanta sig med varandra så gott det går under det fartfyllda händelseförloppet. Den emotionella biten framgår ändå och ger Bournes situation en ny innebörd, någonting värdefullt att kämpa för. Och någonting att förlora. Ludlum har skrivit en thriller som skiljer sig från mängden och bidrar med en sällsynt intelligent spänning.

Betyg 7/10

Anarki gjorde England till möjligheternas land för intriger, girighet och manipulation

The pillars of the earth av Ken Follett

I en tid när desperation och destruktivitet styr över moral och medmänsklighet får begreppet passion en ny innebörd. Passion i form av kärlek eller hat, sanning eller lögn, givmildhet eller girighet, formar människan till en modig hjälte eller kallblodig mördare. Trots frånvaron av ett exceptionellt språk har Follett utan svårigheter frambringat en enastående, övertygande tusensidig berättelse som sträcker sig över fyrtio år.

Det är omöjligt att som läsare inte påverkas av det fyrtiotal karaktärer som står i centrum och det är med stor glädje, vördnad och bedrövelse man får uppleva världen genom deras ögon. Follett har lagt stor vikt vid dåtidens olika livssituationer och det är fängslande att i skuggan av Engelska inbördeskriget följa allt från högt uppsatta biskopar till laglösa, utstötta familjer som tvingas leva utanför städernas beskydd. Den gemensamma nämnaren för de olika karaktärerna är det påbörjade katedralbygget i staden Kingsbridge, vilket förväntas förändra människornas liv. Det laglösa samhälle som utvecklas under kriget om Englands tron påverkar givetvis ofrånkomligt dessa människors livsförhållanden och framtidsutsikter. Det är fascinerande att få insyn i medeltidens människosyn och hur den influerar karaktärernas beslut. Vår tids moral skiljer sig inte mycket från dåtidens värderingar, trots de ökade bekvämligheter och förutsättningar som i nutid möjliggör ett rättvist, medmänskligt samhälle. En av skillnaderna är kvinnosynen som var ganska underutvecklad, vilket gör att de starka kvinnliga hjältinnor som framträder lyser desto mer. På var sin sida om klassamhället finns rikemansdottern Aliena och den laglösa Ellen. De blir båda mål för mäns osäkerhet, svartsjuka, komplex och hederskänsla.

Det genomgående temat i boken som gradvis träder fram skildrar människornas skrupelfria, manipulerande och hänsynslösa natur som var precis lika skarp som idag. Hemligheter, hot och makt utnyttjades i intriger för egna syften på andras bekostnad. Den som, mitt i anarkins brutalitet, åtminstone försöker behålla sitt rena samvete och tjäna en högre makt istället för sin egen girighet är prior Philip som blir en symbol för den enkla, osjälviska människan som inte låter löften om makt och ekonomiskt oberoende överskugga förnuftet.

Follett skildrar genom den hängivna karaktären Tom Builder sin stora passion för dåtidens katedraler och man får en härlig känsla av kunskap och intelligens genom dessa mäktiga byggnadsverk som skapats utan nutidens bekvämligheter. Den nästan tusensidiga skildringen av 1100-talets England är så övertygande och människorna så levande att det faktum att staden Kingsbridge är fiktiv framstår som en överaskning. Det är nästan obegripligt att en så tjock bok kan behålla läsarens intresse. Livet på 1100-talet innebar ofta en kamp för överlevnad och trygghet och en del brutala stycken väcker illamående medan andra väcker triumf. Follett använder ett medelmåttigt språk, vilket vägs upp och överskuggas av den häpnadsväckande historia som både är omtalad och kritikerrosad.

Betyg 8/10