Södra Frankrike har en blodig historia som är lika fängslande som den är förfärlig. Många platser vittnar om massakrerna som skövlat liv i religionens namn - företeelser som idag anses som fullkomligt barbariska - varav många har fallit i glömska. Men händelser tenderar att lämna spår. Baigent, Leigh och Lincoln blir intresserade av en egendomlig händelse som inträffade i slutet på 1800-talet i den lilla byn Rennes-le-Château, där en präst vid namn Jacques Saunière gjorde en förbryllande upptäckt. Författarna leds in på ett intressant spår som går tillbaka till 1100-talet, tiden för de kristna korstågen och invånarna i det Franska Languedoc - de legendariska katarerna och tempelriddarna.Tempelriddarna var en fascinerande samling upplysta män som beskrivits i hundratals litterära texter såväl som brev och dokument, mestadels fabricerade med ett skimmer av mystik. Det är tacksamt för författare att göra fria tolkningar av orden och dess medlemmar, men desto svårare att skingra dimman av gåtfullhet. Den vanliga uppfattningen om tempelriddarna är att de deltog i korstågen i Jerusalem på 1100-talet, varefter de begav sig till Frankrike som etablerade riddare. Att det är någonting speciellt med dessa riddare har inte undgått någon historiskt intresserad, men deras intelligens och inflytande är det färre som är medvetna om. Tempelriddarna deltog inte bara i korstågen utan verkade även som bankirer genom att låna ut pengar till adelsmän runt om i frankrike. De anses ha uppfunnit checken. De var först med att använda kompassen. De hade ingående kunskaper inom medicin, där information om mögelextrakt tyder på att en förenklad variant till dagens antibiotika praktiserades. Förutom ett upplyst och öppet livsperspektiv fanns det antydningar om någonting otroligt värdefullt i deras ägo, en skatt eller hemlighet som de uppgetts ha funnit i Jerusalem, vilket gav dem stort inflytande och stack i ögonen på Vatikanen och Frankrikes kung Filip IV. I likhet med katarerna, varav en miljon människor fått sätta livet till hundra år tidigare, var de så mäktiga att ett angrepp var ofrånkomligt. Det kom plötsligt och skrupelfritt den trettonde oktober 1307. Den kyrka de kämpat för med sina liv skulle senare bränna dem på bål och fredag den trettonde skulle alltid förbli en dag av olycka.
Var det den påstådda hemligheten som gjorde tempelriddarna så mäktiga, inflytelserika och rent av konkurrenskraftiga som orsakade angreppet? Baigent, Leigh och Lincoln misstänker kopplingar mellan tempelriddarna, katarerna och den oförklarliga makt Saunière plötsligt erhöll i dess trakter, åttahundra år senare. Kan den betydelsefulla hemligheten som Saunière hittade vara densamma som sägs ha transporterats till Frankrike från Jerusalem och blivit tempelriddarnas död? När författarna nystar i mysteriet får man snart uppfattningen om en stor religiös konspiration som påverkat både monarki och politik. I takt med undersökningarna av Le dossier secrets, Le serpent rogue och Descendants mérovingiens et l’enigme du Razès wisigoth tätnar mystiken och sakta börjar konturerna av ett hemligt sällskap framträda, som opererar för egna kontroversiella syften, i det fördolda. Prieuré de sion leder dem vidare till den merovingiska dynastin och en förskjuten och förnekad, alldeles unik ättelinje.
Konspirationsteorier och mysterier i all ära, men Heligt blod, helig gral kan uppfattas som en aning svårläst med alla komplicerade koder, chiffrer, hemligheter och relationer som erbjuder den konspiration som sträcker sig så långt tillbaka som Jesu tid. Naturligtvis är hundraprocentigt bevismaterial omöjligt att finna och följaktligen är det upp till läsaren att acceptera eller förkasta den framlagda teorin. Författarna är inne på ett känsligt område med en minst sagt kontroversiell teori, vilken väckt en del uppståndelse men även nyfikenhet och inspiration. Trots en del bristfälliga infallsvinklar är spekulationerna, byggda på hängivna, imponerande efterforskningar, kolossalt lockande och främjar läsarens historiska intresse.
Betyg 8/10
