Första delen i den världsberömda serien om trollkarlar, mysterier och svart magi

Harry Potter and the philosopher's stone av J. K. Rowling
(Innehåller kommentarer om de övriga böckerna i serien)

Det som gör Rowling till en av världens mest framgångsrika författare kan vara det faktum att hennes böcker kan uppfattas på olika plan. Barn uppskattar trollkonster och quidditchmatcher medan vuxna ser magin som någonting sekundärt, ett verktyg för att lösa problem i en värld inte helt olik vår egen. Hotbilder finns i alla samhällen - i trollkarlsvärlden är de bara mer utsmyckade, med starkare kontraster. Det gemensamma temat i serien liknar i högsta grad Andra Världskrigets antisemitism och stigmatisering - skillnaden är bara de magiska möjligheter som finns tillgängliga.

Författarens skrivande utvecklas genom seriens gång, i takt med det alltmer komplicerade handlingsförloppet, för att i sjunde boken på ett hjärtskärande sätt skildra både mord och tortyr, någonting som i sig inte utgör en särskilt barnvänlig bok. De två sista böckerna torde vara riktade mot den generation som vuxit upp med Harry Potter och därmed befinner sig i samma ungdomsålder. I Philosopher's stone är trollkarlsvärlden i och för sig trasig efter den onda trollkarlen Lord Voldemorts framfart elva år tidigare, men fortfarande något naiv och oskuldsfull. Ondskan överskuggas av den mysiga känsla av magi och mystik Rowling förmedlar, där Harry - askungen i ny tappning - introduceras för en värld full av möjligheter där han för första gången möter riktig vänskap och lojalitet.

Förutom Ron Weasley och Hermione Granger som blir Harrys närmaste vänner finns den muntre och spjuveraktige rektorn Albus Dumbledore som genast blir Harrys stora förebild och mentor och det framgår ganska tydligt att Harry också är Dumbledores favorit. Dumbledore är dessvärre ingen platt stereotyp och har därmed sina brister, någonting läsaren får ta del av i senare böcker. En annan central figur är mindre karismatisk och inte lika fäst vid Harry. Redan i Harrys första möte med den oberäknelige, sarkastiske trolldrycksprofessorn Severus Snape framkommer den senares avsky för förstaklassaren. Snape visar sig snart ha en betydande roll för Harrys framtid och förutom möjligtvis Dumbledore är den till synes ambivalenta professorn utan tvekan den mest komplexa karaktären i hela serien. Varje gång en ledtråd ges angående hans syften, överskuggas den av nya överaskningar. Snapes dolda agenda förblir en av de stora mysterierna genom serien.

Mysteriet i Philosopher's stone kretsar kring ett hemligt, värdefullt paket någonstans på Hogwarts. Harry är fast besluten att ta reda på vad paketet innehåller, och skydda det. Boken håller god kvalitét och är mycket underhållande med ett unikt händelseförlopp och fascinerande protagonister. Tillhör typen som kan läsas flera gånger om och avnjutas av alla åldersgrupper.

Betyg 7,5/10

I jakten på en förenande vetenskapsteori om universum

Kosmos – en kortkort historik av Stephen Hawking

Existentiella frågor har alltid förundrat människan. Universums uppkomst och fysik bör kunna besvara gåtan om oss, för att inte tala om begreppet Gud. Stephen Hawking, en känd profil bland fysiker och matematiker, har skrivit flera populärvetenskapliga böcker avsedda för gemene man. Han skildrar naturvetenskapens historia och betydelsefulla aktörer såsom Aristoteles, Newton, Maxwell, Einstein, Hubble, Laplace, Fridman, Heisenberg och Feynman. Hawking försöker beskriva vårt komplexa universum på ett avskalat sätt men utelämnar inte de viktigaste ekvationerna för naturvetenskapens utveckling som lett fram till dagens vetenskapsteorier, exempelvis Einsteins relativitetsteori.

Einstein kan liknas vid en rebell på det sätt han revolutionerade naturvetenskapen. Han förkastade eller i varje fall modifierade många av tidigare vetenskapsmäns framlagda teorier. Han införde den fjärde dimensionen, begreppet rumtid, en massiv kropps påverkan på tiden, det krökta rummet som idag är mycket populärt bland forskare samt den berömda tvillingparadoxen. Han ansåg också att det är omöjligt för föremål att färdas i ljusets hastighet. En stigande hastighet ökar föremålets rörelseenergi, vilken i sin tur ökar massan, eller trögheten. Ju fortare ett föremål rör sig, desto svårare att öka hastigheten ytterligare. Följaktligen kan ett föremål aldrig uppnå ljusets hastighet eftersom dess gigantiska massa skulle kräva näst intill oändlig energi.

Människans synsätt på universum som statiskt förändrades av Hubbles upptäckt att Vintergatan bara var en i mängden av många galaxer, och genom komplicerade mätningar och experiment med våglängder presenterades ett expanderande universum, en idag överlägsen teori.

När Heisenberg införde sin berömda obestämbarhetsprincip och dess kvantmekanik som mäter sannolikhet för olika utfall började Einsteins relativitetsteori ifrågasättas. Enligt kvantmekaniken är det omöjligt att förutse ett föremåls exakta läge och rörelsemängd samt framtida händelser. Dualiteten mellan partiklar och vågor öppnade en helt ny värld för forskning och Feynmans teori om summan över historier framställde denna dualitet. Dagens vetenskap visar att både Einsteins såväl som Heisenbergs teorier är relativt hållbara och forskare söker ett samband, en såkallad kvantgravitationsteori, för att kunna förklara universum.

Kosmos – en kortkort historik är, som titeln anger, en mycket kortfattad sammanfattning av universums mysterier i dåtid och nutid. Läsaren lämnar den kända världen och beger sig ut i ett abstrakt universum som kännetecknas av främmande, overkliga teorier som trots sina matematiska förklaranden ändå framstår som oförklarliga. Historiken över människans kunskapsklättring väcker många frågor angående vår envetna kamp att förhindra nya perspektiv, någonting som kan förefalla besynnerligt. Många forskare har blundat för vad universum kan erbjuda och istället infört termer för att fylla sina teoriers bristfälliga kunskapshål, så de undgår att förkastas, så som Maxwells eter, Einsteins kosmologiska konstant samt dagens begrepp mörk materia och mörkt flöde. Vad kan tidigare misstag, tillkortakommanden och förbiseenden lära oss om framtiden?

Hawking försöker locka allmänhetens intresse för naturvetenskap och fysik på det förenklade planet, utan några djupdykningar i matematikens komplicerade värld. Trots detta förefaller Kosmos – en kortkort historik kräva en del koncentration och är trots sina blygsamma 149 sidor ingenting man bör läsa ofokuserad.

Betyg 7,5/10