Mayaindianerna var ett fascinerande folkslag som har förutspått många betydelsefulla händelser genom tiderna. Den såkallade Mayakalendern, som skapades av Mayaindianernas förfäder, består av flera mindre kalendrar och är baserad på avancerad matematik och astronomiska observationer. Kalenderns tideräkning började för sexton miljarder år sedan och sträcker sig till 2012 e. Kr. Det har spekulerats om det specifika datumet och Steve Alten använder sig av den mest kontroversiella teorin, i vilken Mayaindianernas tretusenåriga profetia förkunnas - jordens undergång.
Huvudkaraktären är Dominique Vazquez, en snart examinerad psykolog, som just påbörjat sin slutpraktik på South Florida Evaluation and Treatment Center. Där möter hon den tvångsintagna Michael Gabriel, son till arkitekten Julius Gabriel som var en stor förespråkare för Mayakalenderns profetior. Michael påstår sig vara den enda som kan rädda mänskligheten från total förintelse och det är upp till Dominique att antingen bortförklara påståendena som psykisk paranoia eller tro på den konspiration som Michael påstås ha blivit utsatt för.
Domain börjar lovande med ett mycket fängslande handlingsförlopp men tyvärr spårar det ur redan efter några kapitel. Alten använder ett knappt medelmåttigt språk och misslyckas med att bygga upp läsarens förväntan. Hemligheter och detaljer avslöjas direkt istället för att eftersom skapa nyfikenhet. Protagonisterna är inte riktigt trovärdiga i sina roller och den naiva Dominique, som ska föreställa en psykolog, låter sig ständigt manipuleras och bryter omgående mot tystnadsplikten utan någon förklaring. Det som hade kunnat vara ett intressant samspel mellan Dominique och hennes patient blir stereotypiskt romantiserat och dialogen dem emellan är klichéartad. Det som är värt att fokusera på i Domain är den historiska biten. För att förhindra mänsklighetens undergång måste de förstå sanningen bakom vår skapelse, en i sig fängslande teori. Handlingsförloppet kretsar kring domedagsprofetian och mysteriet vävs samman med antika, arkeologiska lämningar som Gizapyramiderna, Chichén Itzá och Nazca platån. Dagens uppfattning om Gizapyramidernas ursprungliga syfte ifrågasätts och den erosion som påträffats kan ha uppkommit under sista istiden. Trots kontroversiella fakta hävdar forskare att pyramiderna är endast ett fåtal tusen år.
"... a faulty conclusion drawn by an uninformed observer, whose own limited experience lacks the information base to comprehend accurately something that is simply not within their own acceptable parameters of reality."
Den exakthet med vilken Mayakalenderns profetior har överenstämt med världens naturkatastrofer och olyckor är skrämmande. Det faktum att tidscykelns slut närmar sig är oroväckande men behöver inte betyda någonting speciellt eftersom det med stor sannolikhet påbörjas en ny sådan, som med anledning av den avlägsna framtiden ansågs meningslös att förutspå. Detta historiska mysterium är emellertid mycket intressant och det faktum att Mayaindianernas astronomiska beräkningar hade näst intill obefintliga felvärden, trots avsaknad av dagens utrustning, tyder på en enorm kunskap som praktiserades för flera tusen år sedan.
Betyg 5/10
Jane Eyre gavs ut 1847 av Currer Bell och väckte stor uppmärksamhet i litterära kretsar. Snart uppdagades dock att Currer Bell i själva verket var en manlig pseudonym för en kvinnlig författare i trettioårsåldern vid namn Charlotte Brontë. Berättelsen om den föräldralösa Jane, som växer upp med förtryck och ensamhet och i sitt vuxna liv möter de viktorianska sedvänjorna, anses vara en av 1800-talets mest inflytelserika klassiker.