The Jesus family tomb av Simcha Jacobovici, Charles Pellegrino och James Cameron
I samband med ombyggnationer i östra
Talpiot, Jerusalem, avslöjades 1980 ett litet gravkapell från första århundradet. Ett team av experter sattes ihop som påbörjade en utgrävning av området. Det som direkt övertygade arkeologerna på plats om gravens ålder var fynden av nio
ossuaries - små förvaringsboxar för de avlidnas benrester. Ossuaries användes bara under första århundradet och det gick därför med säkerhet att avgränsa den aktuella tidsperioden för fynden. Det var först vid upptäckten av en inskription på en alldeles speciell ossuary, 80-503, som arkeologerna insåg betydelsen av platsen. Den löd "Yeshua, bar Yosef" -
Jesus, son av Josef.
Emellertid var ingen av arkeologerna beredda att avslöja sina fynd med anledning av vissa tveksamma detaljer angående de mystiska ossuarierna. Bland annat fanns inskriptionen "Mariamne e Mara" -
Mariamne, också känd som mästare - en person vars namn borde vara omtalat om hon tillhört Jesus egen familj. Följaktligen förnekade man det som hade kunnat bli en av historiens mest betydelsefulla arkeologiska upptäckter och bedömde alltsammans som ett sammanträffande. Fynden ställdes i ett arkiv till journalisten Simcha Jacobovici, många år senare av ett sammanträffande, började gräva i mysteriet. Snart uppdagades att i ett bilingualt Jerusalem var Mariamne, enligt forskare, i själva verket den grekiska versionen av den bibliska
"Maria Magdalena" och mysteriet blev för intressant för att ignorera.
Jacobovici stötte på andra problem som skapade tvivel angående ossauriernas tillförlitlighet. Kors fanns inristade på flera av dem, men korset anses inte ha införts som religiös symbol förrän på 300-talet, då den romerske kejsaren
Constantine införde gudomliga element under enandet av en kristen religion. Constantine kallade de närmaste följeslagarna
ebioniter - hebreiska för "de fattiga", eftersom de följde en mänsklig, ej gudomlig, Jesus samt judiska traditioner och därmed ansågs som kättare. Kristendomen, som den praktiseras idag, föddes genom avgränsning till den ursprungliga judisk-kristna läran, ebioniternas religion, och det redskap Jesus korsfästes på blev för alltid en symbol för den tortyr han axlade. Emellertid innebär inte detta nödvändigtvis att korset inte kan ha använts på andra sätt än som symbol för människornas synder. Kors i religiös bemärkelse har exempelvis återfunnits vid utgrävningen av
Herculaneum, vars öde delades av
Pompeii år 79 e. Kr.
Arkeologi kan fylla teologiska tomrum och är ett högst kontroversiellt ämne. Jacobovici kände till utgrävningen i
Dominus Flevit som fick avbrytas då man ansett sig hittat Jesus judisk-kristna följeslagare, ebioniterna, något som skulle kunna orsaka motsättningar mellan kristendomen och judendomen. Fyndet av
St Petrus, vars egentliga namn var
Shimon bar Jonah, i Dominus Flevit, visar oviljan hos människor att se sanningen som den faktiskt är. Petrus är, enligt sägnen, begravd under
Peterskyrkan i Rom - trots avsaknad av arkeologiska fynd - och bör därför inte hittas någon annanstans. Att göra viktiga fynd som arkeolog verkar inte ha någon betydelse om inte fyndet hittas på den förväntade platsen. Med tanke på det känsliga ämnet spekulerade Jacobovici och Pellegrino eftertänksamt i huruvida resultatet av deras efterforskningar i Talpiotgraven skulle skapa konflikter. Det skulle innebära en stor risk att med DNA-test och andra undersökningar och jämförelser på Lakehead DNA Laboratory försöka påvisa Talpiotgravens tillförlitlighet. De beslöt sig ändå att genomföra testerna. Om resultatet var positivt och Jesus benfragment följaktligen visade sig vara äkta fanns det ändå ingenting som tydde på att återuppståndelsen, i spirituell bemärkelse, var ett falsarium. Teorin om en spirituell återuppståndelse existerade redan under första århundradet; St Paul skrev under tiden för Nya Testamentet ett brev i vilket han hävdade att Kristus återuppståndelse var just det - enbart spirituell.
Efter statistiska analyser och undersökningar som kastat nytt ljus över graven ifrågasatte filmskaparen och dokumentärfilmaren James Cameron, som var inblandad i projektet, anledningen till att alltsammans ignorerades 1980, och misstänkte en dold agenda. För första gången på två tusen år får allmänheten ta del av häpnadsväckande religiösa hemligheter. Inte bara den slutgiltiga viloplatsen avslöjas, utan även stora bibliska mysterier gällande Jesus familj, "den älskade lärjungen", symboler med till synes irrelevanta samband med Tempelriddarorden, och den evigt mystiska Maria Magdalenas betydelse.
Betyg 8/10
"Last night I dreamt I went to Manderley again". Så börjar en av 1900-talets omtalade klassiker om en ung, blyg och oerfaren kvinnlig protagonist som korsar den rika, omtalade Maxim de Winters väg under ett besök i Monaco. Efter en kort tids intensivt umgänge tackar hon ja till Maxims plötsliga frieri och introduceras till hans Manderley, trots det faktum att Maxims före detta hustru avlidit bara sex månader tidigare.
