Spännande mysterium i sluten miljö med Agatha Christie-influenser

The Likeness av Tana French

Cassie Maddox har börjat återhämta sig från sin riskfyllda period som undercover-agent, en farlig tid i hennes liv och ett avslutat kapitel. När så en död kropp plötsligt hittas på landsbygden i närheten av ett gammalt hus blir hon ofrivilligt indragen i en utredning som känns obehagligt personlig. Gränsen mellan det förflutna och det nuvarande suddas ut. Den döda kvinnan och Cassie är identiska till utseendet och hennes namn är än mer skrämmande - Lexie Maddison, den falska identitet som Cassie använt sig av under sin tid undercover. Det egendomliga är att Lexie Maddison är påhittad. Eller?

För att ta reda på den döda kvinnans riktiga identitet tvingas Cassie än en gång förvandlas till Lexie Maddison, någonting hon svurit att aldrig upprepa. Den här gången är riskerna ofantligt stora eftersom hon spelar rollen av en främmande kvinnas tolkning av Lexie Maddison. Hon flyttar in i huset Lexie delat med sina närmaste vänner, alla betraktade som misstänkta, och minsta lilla misstag kan kosta henne livet.

Det faktum att den döda kvinnan och Cassie är identiskt lika är naturligtvis föga övertygande - de är inte tvillingar - men även om man är villig att acceptera detta så borde rösten, personligheten eller smärre ansiktsuttryck avslöja henne. Bortsett från det känns The Likeness överaskande trovärdig. Man får följa Cassie i förberedelserna inför uppdraget och hennes professionella, iskalla kontroll över sitt beteende i huset är imponerande. Sakta börjar betydelsefulla detaljer framträda och Cassie är fast besluten att lösa mysteriet innan hon lämnar huset.

The Likeness är en psykologisk thriller av Agatha Christie-typ där alla eller ingen är misstänkta och den pulshöjande stämningen sällan avtar. Läsaren är beredd på det mesta och håller andan vid smärre misstag från Cassies sida. Man förväntar sig hela tiden det värsta. Kanske just därför känns vistelsen i huset ibland anmärkningsvärt städad och det skulle med fördel kunnat inträffa fler obehagliga situationer i den något slumrande, filosofiska, nästan surrealistiska miljön. Karaktärerna är trovärdigt utformande och deras komplicerade, mycket reserverade personligheter väcker nyfikenhet. The Likeness påminner om Donna Tartts The Secret History med sin psykologiska karaktär, och håller en genomgående hög nivå. Det stundtals låga tempot belönar läsarens tålamod med överaskande vändningar. French visar sin yttersta kompetens med upplösningen som är både vacker och begåvat utförd, med stråk av övertygande melankoli.

Betyg 7,5/10

Opassande tonårskärlek

Hush, hush av Becca Fitzpatrick

Förbjuden kärlek har alltid varit ett tacksamt tema i skönlitteraturens värld. Ju mer komplicerad, desto mer fängslande. Det bör också finnas ett pris på karaktärernas villkorslösa kärlek. Hush, hush har således infriat förväntningarna hos sin unga målgrupp av läsare. Huvudkaraktären Nora slits mellan varma och förebådande känslor för den outgrundlige Patch. Patch slits mellan sin affektion för Nora och andra, dolda avsikter. Hush, hush kan betraktas som ett försök till en lightversion av Romeo och Julia - med paranormala inslag, vilket blivit mycket populärt bland unga läsare.

Problemet med Hush, hush är inte händelseförloppet - som stundtals bjuder på spänning och överaskningar - utan karaktärerna. Läsaren upplever världen genom karaktärernas ögon. För att kunna sympatisera med dem krävs en trovärdighet och någon form av kontinuitet inom ramen för vad som karaktäriserar bokens personligheter. Författaren har möjlighet att skapa oförutsägbara karaktärer men gör ett misstag när hon inte följer de specifika riktlinjer hon själv bestämt för sina respektive personligheter. Noras ologiska val känns därmed inte trovärdiga.

Patchs förmåga att plötsligt dyka upp på diverse ställen där Nora befinner sig känns olustigt. Hans ambivalenta beteende liknar i högsta grad en psykopats oberäkneliga mentalitet, men känns efter en stund underhållande - på ett opassande sätt. Man undrar hela tiden hur långt Noras tålamod ska sträcka sig och feministen i en håller tummarna för en konfrontation, men uppenbarligen är hon svagare än vad författaren ger intryck av. Den osäkerhet som karaktäriserar Nora placerar henne i underläge och den respektlösa attityd Patch besitter riskerar att skapa missnöje hos läsaren. Man väntar hela tiden på förklaringen till Patchs beteende, som tyvärr uteblir. Ett sådant beteende bör kunnas rättfärdigas på något sätt, eller åtminstone förklaras. Det värsta är Noras ständiga trånande efter Patch, trots en psykisk misshandel. Det känns ologiskt, konstlat och odynamiskt. Om detta var författarens avsikt är Hush, hush en succé. Den är dock troligtvis menad att vara av det seriösa slaget, vilket gör att den parodiartade undertonen känns som ett misslyckande. Om det funnits dynamik i relationen mellan Nora och Patch skulle den senares uppblåsta självförtroende och stalkertendenser med rätta kunna betraktas som humoristiska och framförallt mindre upprörande, vilket skulle vara fördelaktigt.

De klichéartade, endimensionella manliga karaktärer som gjorde intåg i samband med Stephenie Meyers debut är ett mysterium. Är unga, kvinnliga läsare trötta på dagens strävan efter jämställdhet? Kan den moderna ungdomslitteraturen fungera som en frizon - ett försök att betona de gamla, "trygga" könsrollerna? Författare är fria att framställa karaktärer hur de vill, men när de sistnämnda inte förses med djup lyckas de heller inte vara övertygande. Någon som däremot förstår den hårfina linje på vilken karaktärer måste balansera för att inte hamna i machofacket är Diana Gabaldon.

Hush, hush har jämförts med Twilight, något som känns onödigt eftersom de flesta av dagens paranormala romaner placerar sig i samma fack. Visst finns det ofrånkomliga paralleller, men Hush, hush saknar mycket av det som gjorde Twilight så framgångsrik. Dessutom har författaren förkastat den förlegade vampyrfranchisen och introducerat ett nytt koncept. Hush, hush har fått blandad kritik men bör betraktas som en bladvändare och inget försök till budskapsförmedling. Den är tillräckligt lättläst för att vara värd sin tid från pärm till pärm.

Betyg 4/10