Existentiella frågor har alltid förundrat människan. Universums uppkomst och fysik bör kunna besvara gåtan om oss, för att inte tala om begreppet Gud. Stephen Hawking, en känd profil bland fysiker och matematiker, har skrivit flera populärvetenskapliga böcker avsedda för gemene man. Han skildrar naturvetenskapens historia och betydelsefulla aktörer såsom Aristoteles, Newton, Maxwell, Einstein, Hubble, Laplace, Fridman, Heisenberg och Feynman. Hawking försöker beskriva vårt komplexa universum på ett avskalat sätt men utelämnar inte de viktigaste ekvationerna för naturvetenskapens utveckling som lett fram till dagens vetenskapsteorier, exempelvis Einsteins relativitetsteori.Einstein kan liknas vid en rebell på det sätt han revolutionerade naturvetenskapen. Han förkastade eller i varje fall modifierade många av tidigare vetenskapsmäns framlagda teorier. Han införde den fjärde dimensionen, begreppet rumtid, en massiv kropps påverkan på tiden, det krökta rummet som idag är mycket populärt bland forskare samt den berömda tvillingparadoxen. Han ansåg också att det är omöjligt för föremål att färdas i ljusets hastighet. En stigande hastighet ökar föremålets rörelseenergi, vilken i sin tur ökar massan, eller trögheten. Ju fortare ett föremål rör sig, desto svårare att öka hastigheten ytterligare. Följaktligen kan ett föremål aldrig uppnå ljusets hastighet eftersom dess gigantiska massa skulle kräva näst intill oändlig energi.
Människans synsätt på universum som statiskt förändrades av Hubbles upptäckt att Vintergatan bara var en i mängden av många galaxer, och genom komplicerade mätningar och experiment med våglängder presenterades ett expanderande universum, en idag överlägsen teori.
När Heisenberg införde sin berömda obestämbarhetsprincip och dess kvantmekanik som mäter sannolikhet för olika utfall började Einsteins relativitetsteori ifrågasättas. Enligt kvantmekaniken är det omöjligt att förutse ett föremåls exakta läge och rörelsemängd samt framtida händelser. Dualiteten mellan partiklar och vågor öppnade en helt ny värld för forskning och Feynmans teori om summan över historier framställde denna dualitet. Dagens vetenskap visar att både Einsteins såväl som Heisenbergs teorier är relativt hållbara och forskare söker ett samband, en såkallad kvantgravitationsteori, för att kunna förklara universum.
Kosmos – en kortkort historik är, som titeln anger, en mycket kortfattad sammanfattning av universums mysterier i dåtid och nutid. Läsaren lämnar den kända världen och beger sig ut i ett abstrakt universum som kännetecknas av främmande, overkliga teorier som trots sina matematiska förklaranden ändå framstår som oförklarliga. Historiken över människans kunskapsklättring väcker många frågor angående vår envetna kamp att förhindra nya perspektiv, någonting som kan förefalla besynnerligt. Många forskare har blundat för vad universum kan erbjuda och istället infört termer för att fylla sina teoriers bristfälliga kunskapshål, så de undgår att förkastas, så som Maxwells eter, Einsteins kosmologiska konstant samt dagens begrepp mörk materia och mörkt flöde. Vad kan tidigare misstag, tillkortakommanden och förbiseenden lära oss om framtiden?
Hawking försöker locka allmänhetens intresse för naturvetenskap och fysik på det förenklade planet, utan några djupdykningar i matematikens komplicerade värld. Trots detta förefaller Kosmos – en kortkort historik kräva en del koncentration och är trots sina blygsamma 149 sidor ingenting man bör läsa ofokuserad.
Betyg 7,5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar