Dostoevskys mästerverk behandlar många ämnen, inte minst filosofi och psykologi. Handlingen är en djup, mörk och komplex filosofi som går långt utanför ramarna för vad som anses vara politiskt korrekt och är upp till läsaren att tolka. Känslorna som huvudkaraktären upplever i samband med sitt brott kan med sannolikhet härledas till Dostoevskys egen bakgrund och tid i fängelse.
Den före detta studenten Rodion Raskolnikov lever ett liv i fattigdom och depression. Han har en alldeles speciell övertygelse om att världen består av två olika sorters människor. Den ena är såkallade övermänniskor, människor med personlighetsdrag som har vad som krävs för att utveckla mänskligheten men kan behöva kliva över vissa hinder för att uppnå detta och därför står över lagen. Hindren kan vara olika kriminella handlingar som i det avseendet naturligtvis inte framhävs som det. Den andra gruppen av människor är vanliga, anonyma individer som på grund av just detta står under lagens makt. Raskolnikov bestämmer sig för att ta reda på vilken grupp han tillhör genom att begå mord ”for the greater good”. Kommer han stå över lagen?
Läsaren får följa Raskolnikovs inre kamp mellan det han anser vara rätt och hans samvete och självrespekt. En del av honom rättfärdigar sitt brott medan hans ofrånkomliga samvetskval ger honom den ”feber” han tampas med i en stor del av boken. Kan övertygelsen om att han själv vet mänsklighetens bästa vara någonting annat än motsatsen till en synd? Kan ett mord vara rättfärdigat? Kan man sympatisera med en mördare? Läsaren får själv en del att reflektera över.
Den återkommande diskussionen mellan Raskolnikov och Kriminalkommisarien, som med alla psykologiska medel försöker locka fram ett erkännande, är ett imponerande maktspel och skildrat på ett mycket välskrivet och högst imponerande sätt. Dostoevsky liknar ingen annan författare vad gäller filosofiska dilemman och symbolisk. Crime and punishment tillhör den unika gruppen böcker som fångar läsaren och vägrar släppa taget, inte ens efter bokens slut.Betyg 9/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar