Författaren Dashiell Hammett introducerade den hårdkokta detektivgenren för läsaren med sin roman The Maltese Falcon som utkom 1930. Begreppet noir infördes och har sedan dess inspirerat otaliga detektivromaner genom åren. Huvudkaraktären, detektiven Sam Spade, har med tveksam moral och egendomliga metoder blivit en ikon världen över och har förgäves efterliknats i flertalet noirinspirerade romaner. Originalet förblir, som så ofta, svåruppnåeligt.
Det figurerar karaktärer av olika slag i sammanhanget och den gemensamma nämnaren är en dold agenda. Det intressanta med Hammetts verk är hans förmåga att hålla läsaren på avstånd genom att enbart beskriva de känslor som uppstår på ytan. Hammett distanserar Spade från läsaren och de andra karaktärerna, varvid Spades sanna personlighet förblir ett mysterium. Det som framgår är de manipulativa tendenser med vilka han med framgång använder sig av. Det tar tid innan Spade vinner läsarens förtroende, om någonsin, med tanke på hans handlingar och besynnerliga moral. De andra karaktärerna är inte mycket bättre, speciellt inte den opålitliga Miss Wonderly som ständigt försöker manipulera sin omgivning.
De färgglada karaktärerna är mycket starka och skulle med dagens mått kunna liknas vid stereotypa. Ändå framstår de som både trovärdiga och intressanta. Det finns ett djup under Spades fasad som stundtals skymtar fram, exempelvis i närvaro av hans sekreterare, Miss Perine, som med sin genuinitet är enda kvinnan som vunnit hans respekt och för övrigt den enda kvinna som Hammett inte beskriver som myglande, svekfull eller objektifierad. The Maltese Falcon har så många vändningar att det är omöjligt att förutse någonting. För de som gillar noir-romaner som Raymond Chandlers The big sleep och The long goodbye är The Maltese Falcon ett måste, och som tidigare nämnt, originalet.
8/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar